Kartong vikt per m² och densitet

Kartong är ett skiktat cellulosamaterial. Ytskikten har ofta högre kvalitet och mellanskiktet kan innehålla pappersavfall och returfiber. Viktiga egenskaper är:

• Kartongarkets tjocklek.
• Det pressade materialets volymvikt.
• Längs- och tvärstyvhet beroende på fiberriktning.
• Förmåga att ta emot tryckfärg och pigment.
• Kartongens densitet.

Internationell klassificering

Förpackningskartong

Den används i livsmedel, läkemedel, hushållskemi, kosmetik och parfym. Flerlagersstrukturen ger styvhet. Råvaror är trä, blekt eller oblekt cellulosa och returfiber. Polymeremulsioner kan förbättra fukt- och fettbarriären. Wellpapp har korrugerade mellanskikt; de kan väga upp till 450 g/m² och plana skikt högst 225 g/m².

Ytvikt i g/m² beskriver massan för ett ark med en kvadratmeters yta, medan volymvikten tar hänsyn till tjockleken. Ett 2 m² stort ark med 300 g/m² väger 600 gram. För en hel leverans multipliceras arkvikten med antalet och emballaget läggs till. Fukthalt och beläggning kan ge avvikelse från nominellt värde.

Fördelar och risker med asbestkartong

Asbestkartong av krysotil och bindemedel har historiskt använts kring het utrustning tack vare värmetålighet och låg värmeledning. Den levereras ofta i 800×1 000 mm och 2–10 mm tjocklek. Materialet innebär allvarlig hälsorisk om fibrer frigörs. Användning, bearbetning och avfallshantering regleras och ska utföras av behöriga aktörer med rätt skydd; moderna asbestfria alternativ ska normalt prioriteras.

Packningskartongens egenskaper

Packningskartong används i tekniska fogar, transportskydd och väskstommar. Ett ark 750×1 150 mm väger cirka 1,2 kg. En packning väljs efter tryck, temperatur, medium, tjocklek och kompressibilitet. Vanlig kartong får inte ersätta en certifierad teknisk packning i trycksatta eller brandkritiska system.

Vid lagring skyddas kartong från fukt, direkt värme och deformation. Hög luftfuktighet ökar massan och minskar styvheten, vilket påverkar både tryckning, stansning och staplingshållfasthet.