Manganmalmens densitet och föroreningar
Mangan förekommer i många mineral och bergarter över hela världen. Liksom järn kan det gå i lösning och sedan fällas ut igen som oxider, hydroxider, karbonater och silikater.
Manganmalmsfyndigheter delas in i:
- primära fyndigheter med silikatmineral, som kan vara stora men vittrar snabbt under inverkan av vatten;
- sekundära sedimentära fyndigheter som har bildats genom nedbrytning av andra bergarter.
En fyndighet består ofta av flera manganmalmer med 5–56 procent Mn. Malmen kan också innehålla upp till 40 procent järn, 30 procent kiseldioxid och 10 procent aluminiumoxid samt små mängder fosfor, svavel, silver och andra ämnen. Fukthalten är ofta över 10 procent.
Ekonomiskt viktiga malmmineral med relativt stabil sammansättning är:
- pyrolusit, en oxid;
- braunit;
- manganit;
- psilomelan;
- hausmannit;
- rodokrosit, ett karbonat;
- rodonit, ett silikat;
- bemenit;
- andra manganmineral.
Manganmalmer med varierande sammansättning omfattar:
- mangan-järnmalmer med 5–40 procent Mn;
- svartockra;
- manganhaltiga järn-zinkmalmer;
- silvermalm med hög manganhalt.
Manganmalmens densitet och manganhalt
| Malmmineral | Kemisk formel | Beskrivning | Mn i mineralet (%) | Densitet (g/cm³) |
|---|---|---|---|---|
| Pyrolusit | MnO₂ | Mjukt, mörkgrått mineral med tydlig struktur | 63,2 | 4,8 |
| Psilomelan | mMnO·MnO₂·nH₂O | Kornigt, medelhårt mineral; kolloidal form av MnO₂ | 45–60 | 3,7–4,7 |
| Manganit | MnO(OH) | Mörkgrått, medelhårt mineral | 62,4 | 4,2–4,4 |
| Braunit | Mn²⁺Mn³⁺₆SiO₁₂ | Mörkbrunt, hårt mineral | 63,6 | 4,7–4,8 |
| Hausmannit | Mn₃O₄ | Kornigt, brunsvart mineral med halvmetallisk glans och ådror | 72,03 | 4,8 |
| Rodokrosit | MnCO₃ | Kornigt eller pelarformat, rött, rosa, brunt eller gulgrått mineral | 47,8 | 3,5–3,7 |
| Rodonit | (Mn,Fe,Mg,Ca)SiO₃ | Körsbärsrosa, halvgenomskinligt mineral med glasglans | 30–46 | 3,5–3,7 |
Föroreningar i manganmalm
Föroreningarna delas in i:
- metaller som järn, zink, silver, volfram, nickel och koppar;
- gråberg som bildar slagg och tar med sig en del av manganet;
- flyktiga ämnen, exempelvis koldioxid som bildas vid smältning av manganspat;
- svavel och fosfor, som vanligen förekommer under en procent och betraktas som skadliga; även järn kan vara oönskat i vissa fall.
Omkring 95 procent av manganmalmen används inom metallurgi och resten främst i kemisk industri. Vid gruvdrift eftersträvas:
- så hög manganhalt som möjligt för ekonomiskt motiverad brytning; beroende på malmtyp och kvalitet kan den användbara halten börja omkring 20 procent;
- låg halt av skadliga föroreningar;
- liten mängd kiseldioxid i gråberget.
Även densitet, fukthalt, styckestorlek, hållfasthet och anrikningsbarhet påverkar brytning, transport, lagring och bearbetning. Oanrikad manganmalm kan inte alltid användas direkt, så praktiska beräkningar måste utgå från både kemisk sammansättning och partiets fysikaliska egenskaper.
Vanliga frågor
Hur mycket väger 1 m³ manganmalm?
Vikten beror på mineral, halt av mangan, järn och kiseldioxid, fukthalt och mängd gråberg. Beräkningen ska använda densiteten för den aktuella malmtypen.
Varför varierar manganmalmens sammansättning?
Mangan förekommer i oxider, karbonater, silikater och blandmalmer. Därför varierar både manganhalten och mängden föroreningar kraftigt.
Vilka manganmalmer är viktigast industriellt?
Ekonomiskt betydelsefulla mineral är bland annat pyrolusit, braunit, manganit, psilomelan, hausmannit, rodokrosit och andra manganmineral.