Profilrör vikt per meter och dimension

Profilrör är stålprofiler med kvadratiskt, rektangulärt eller annat icke-runt tvärsnitt. Det kan även vara tre-, sex- eller åttakantigt, räfflat, ovalt eller droppformat. En plåt formas i valsverk och längsskarven svetsas.

Tillverkning och parametrar

Rören tillverkas av kolstål, legerat, rostfritt eller galvaniserat stål och även aluminium. De delas efter tillverkningssätt in i:

• kallvalsade profilrör;
• varmvalsade profilrör;
• svetsade profilrör av kolstål.

Kvaliteten bedöms efter två huvudgrupper av parametrar:

• geometriska parametrar: metervikt, ytkvalitet, normenlig godstjocklek och längd samt avsaknad av otillåtna avvikelser i rakhet, tjocklek och andra mått;
• tekniska parametrar: tillverkningssätt, materialkvalitet och den standardreglerade svetsfogens kvalitet.

Vikten behövs för konstruktion, upplagslast, transport och kostnad. Den beror på:

• formen; rektangulära profiler är vanligast och används från byggande till maskin- och fordonstillverkning;
• dimensionerna i produktmärkningen, som används för att beräkna profilens teoretiska massa;
• materialets densitet eller specifika vikt, som varierar med legeringen; vanliga stål ligger omkring 7,5–7,8 g/cm³.

Så beräknas profilrörets vikt

För ett kvadratiskt rör kan den teoretiska tvärsnittsarean uppskattas som skillnaden mellan den yttre och inre kvadraten. Arean multipliceras med längden och stålets densitet, vanligen 7 850 kg/m³. I praktiken påverkar hörnradier, godstolerans, svetsfog och beläggning resultatet, så standardens metervikt är säkrare vid inköp.

Exempel: totalvikten för 24 meter rör med tabellvikten 2,33 kg/m blir 24 × 2,33 = 55,92 kg. Lägg till emballage vid transport och använd verklig leveranslängd. För bärande konstruktioner räcker inte viktuppgiften; profilens tvärsnittsegenskaper, stålkvalitet, upplag, knäckning och korrosionsmån ska också kontrolleras.