Skiffer och eternit vikt, egenskaper och risker

Naturskiffer framställs genom klyvning av skiktade bergarter och används främst till tak. I det ryska originalet omfattar termen även korrugerade och plana asbestcementskivor och lerskiffer. Skivor används både på tak och till beklädnad.

Materialen kan vara hållbara, billiga, starka och lättillgängliga, men alla varianter är inte lämpliga eller ofarliga.

Tabell över skifferns densitet

Tabellen gäller naturskiffer, 2,65–2,7 g/cm³. För asbestcement och modern fibercement beräknas vikten efter skivmått, tjocklek och tillverkarens data.

Fördelar

• Hårda skivor kan bära en persons vikt bättre än mjuka taktäckningar.
• De värms mindre i solen än många andra material.
• Materialet har lång livslängd.
• Mineralsammansättningen ger god brandbeständighet.
• Skivorna kan bearbetas mekaniskt.
• De korroderar inte som metall.
• Materialet isolerar elektriskt.
• Regn och hagel ger förhållandevis lite buller.
• Skivorna hör till de billigare byggmaterialen.
• Skadade delar kan bytas separat vid reparation.

Nackdelar

• Äldre asbestcement innehåller asbest som är farlig när damm bildas.
• Mossa kan växa över stora delar av ytan.
• Skivorna är spröda vid felaktig transport och montering.
• Stark lokal uppvärmning kan orsaka sprickor; brandskyddskraven kring skorstenar och heta delar måste följas.

Asbest i äldre takskivor

I OSS-länderna tillverkades äldre takskivor ofta med asbest, ett cancerframkallande ämne. Störst risk uppstår vid kapning, borrning, rivning och sönderfall när fibrer sprids i luften. Enligt WHO är yrkesmässig asbestexponering kopplad till över 200 000 dödsfall årligen i världen. Asbest har varit förbjudet i EU sedan 2005.