Basaltens densitet, vikt och egenskaper

Basalt är en vulkanisk bergart av malmmineral som magnetit och titanomagnetit, basisk plagioklas och järn-magnesiummineral samt mer sällan olivin, nefelin och leucit.

• Dolerit kan vara fin-, medel- eller grovkornig.
• Anamesit är finkornig.
• Porfyrit eller diabasporfyrit har förändrats genom sekundära hydrotermala processer.

Basalt används främst naturlig men alkalirikare bergarter kan smältas. Smält basalt är finkornigare och har hög motståndskraft mot mekanisk, kemisk och termisk påverkan samt god elektrisk isoleringsförmåga.

Basaltens densitet

Naturlig basalt har densiteten 2,7–3,2 g/cm³ och basaltglas 2,7–2,85 g/cm³.

Egenskaper

Basalt kan vara porfyrisk eller afanitisk och består av glasig och dold kristallin massa. Texturen är oftast massiv men kan vara porös, slaggig eller blåsig. Vulkaniskt glas innehåller magnetit samt mikroskopiska kristaller av pyroxen, olivin och plagioklas, mer sällan hornblände.

Karakteristiska sexkantiga pelare kan bli tiotals meter långa och står vinkelrätt mot avkylningsytan. Överst i lavaflöden ökar porositeten när vulkaniska gaser lämnar lavan.

• Täta sorter har låg porositet, medan porös och vittrad basalt har högre.
• Vattenabsorptionen är liten i tät sten men högre i porösa sorter och makadam.
• Tryckhållfastheten är 2 640–3 200 kg/cm² för torr basalt, 2 500 kg/cm² för våt basalt, 1 800–2 700 kg/cm² för diabas och 3 000–9 158 kg/cm² för smält basalt.