Masugnsslaggens densitet och vikt per m³

Slagg är ett konstgjort silikatmaterial som bildas i metallurgiska processer. Smältan kan innehålla föreningar av kisel, järn, kalcium, mangan och svavel. Vid kylning bildas en tät stenliknande eller porös pimpstensliknande massa beroende på oxidsammansättning och kylhastighet.

Slagg kan vara grön, gul, grå, rosa, vit, svart eller blandfärgad och vara tät eller porös, tung eller lätt.

Densiteten varierar ungefär 800–3 200 kg/m³. Den verkliga materialdensiteten ligger ofta nära naturstenens 2,5–3,6 g/cm³. I smältprocessen måste slaggen vara lättare än metallen för att flyta upp och kunna skiljas av.

Bildning och typer

Efter ursprung delas slagg in i följande grupper:

• avfall från järn- och stålmetallurgi;
• avfall från metallurgi för icke-järnmetaller;
• stålverksslagg.

Byggindustrin använder metallurgiska restmaterial som redan har utsatts för hög temperatur och fått en mineralisk struktur. De delas vanligen in i restprodukter från järn- och stålindustrin, icke-järnmetallurgi och ståltillverkning.

Masugnsslagg bildas vid framställning av tackjärn och innehåller gråberg, flussmedel och bränsleaska. Mängd och egenskaper beror på råvara, svavel, kalk och processförhållanden.

Vanliga typer är masugns-, stålverks-, martin- och kupolugnsslagg. Sammansättning, densitet, porositet och lämplighet skiljer sig, så laboratorieprovning, kvalitetsintyg och säkerhetsbedömning behövs.

Masugnsslagg används till slaggkross, granulerad slagg, cementtillsatser, slaggbetong och andra byggmaterial. Styckematerial väger ofta omkring 2 500 kg/m³ men kan ligga mellan 2 100 och 2 800 kg/m³.

Vanliga råvaror för byggmaterial

• masugnsslagg;
• stålverksslagg;
• martinslagg;
• kupolugnsslagg.