Asbest densitet, vikt, egenskaper och typer

Asbest har använts både inom byggbranschen och på många andra områden. Begreppet omfattar mineral med olika sammansättning och egenskaper som kan bilda fina fibrer och har god hållfasthet, värmetålighet, alkalibeständighet och elasticitet. Asbest är ett fibröst mineral ur grupperna amfiboler och serpentiner. Det kan spjälkas i tunna, böjliga fibrer som kan tvinnas till tråd. Olika asbestsorter kan innehålla föreningar av magnesium, natrium och järn.

Asbestens beständighet och biologiska beteende i miljön påverkas av fiberknippenas längd och diameter. Fibrerna kan bli ett par centimeter långa, medan diametern i de flesta fall inte överstiger en millimeter. Därför kan asbestkristallens fibrer betraktas som en typ av mineralisk polymer.

Tabell över asbestens densitet

Asbestens densitet beror tydligt på mineraltypen. För massivt material används vanligen ett ungefärligt intervall på 2,1–3,3 g/cm³, vilket motsvarar 2 100–3 300 kg per kubikmeter. Det exakta värdet bestäms efter asbestsort och laboratoriedata.

Typer av asbest

Asbest delas in i amfiboler och serpentiner med olika kristallstruktur:

• Serpentinmineral har en skiktad eller plattliknande struktur; krysotil är ett exempel.
• Amfiboler har en kedjestruktur; hit hör krokidolit, tremolit, amosit, antofyllit och aktinolit.

Färgen varierar mellan asbestsorterna och har gett upphov till deras vanliga benämningar:

• Vit asbest – krysotil. Färgen är vit med mindre variationer. Sorten skiljer sig genom innehållet av järn och vissa andra ämnen. Fibrerna är ihåliga och rörformade. Smältning sker vid 1 550 °C. Materialet har goda värmeisolerande egenskaper men låg syrabeständighet och värmeledningsförmåga.
• Blå asbest – krokidolit. Den blå färgen beror på järnjoner i fibrernas ytskikt. Tjockleken är 0,9–1,8 μm. Hållfastheten är jämförbar med vit asbest och hör till de högsta bland sorterna. Smältning sker vid 930–1 150 °C. Den genomsnittliga fiberlängden är 20 mm men kan ibland nå 50 mm eller mer.
• Brun asbest – amosit. Färgen är brun med mindre variationer. Fibrerna är mycket långa, omkring 100–250 mm, med en tjocklek på 0,7–0,2 μm. Den viktigaste skillnaden mot krysotil är att amosit är betydligt svårare att spjälka.

Värmetålighet och kemisk beständighet är viktiga egenskaper, men de skiljer sig mellan sorterna. Krysotil står emot syror sämre, medan amfibolasbest vanligen är mer syrabeständig. All asbest är samtidigt farlig när damm bildas. Gamla asbesthaltiga material får därför inte kapas, borras eller rivas utan föreskrivna skyddsåtgärder.